Nu är trappgrinden stängd igen, toalettdörren likaså

Vi lagade mat i lugn och ro

Vi tog fram silverbesticken, de fina glasen och tände ljus

Vi åt sakta, njöt av maten i vetskap om att vi inte skulle bli avbrutna

Vi lät grinden till trappan vara öppen

Vi mös med chips och godis framför TV:n, satt ner i soffan under hela programmet

Vi behövde inte stänga av ljudet för ett ögonblick för att lyssna om det var barngråt vi hörde

Vi behövde inte stänga dörren in till badrummet

Vi spelade en runda dart utan att behöva slåss om pilarna som hamnade på golvet

Vi lät glasen och skålarna stå kvar på vardagsrumbordet, ljusfatet med stenar likaså

Vi sov hela natten, vaknade inte av stånk och stön, gick inte upp, gick inte genom hallen in till barnkammaren och stoppade inte en napp i en barnmun

Vi låg och drog oss i sängen, gick upp när vi kände för det

Vi gjorde frukost enbart till oss själva, åt den i lugn och ro med tända ljus på bordet

Jag behövde inte leta efter min hårborste i soptunnan

Det var skönt, mysigt och välbehövligt... men någonting saknades...

Nu är bebisen hemma igen, allt är som vanligt!